Tiden kommer

Har lärt mig att man i vissa delar av världen inte säger att tiden går utan att tiden kommer. Det kommer hela tiden mer och mer och mer. Fantastiskt, inte sant? Hur kan man då ha ont om den?

Idag har jag varit halvdag skolutvecklarpedagog i grupp och halvtid svenskafröken. Samtidigt har jag roddat en fotbollseftermiddag som ska genomföras i morgon då jag är ledig men som jag kände mig manad att planera, svarat på sisådär 10-15 mail, skapat nya IUPer i Unikum, färdigställt datorlistan, fixat busskort, efterlyst vikarie till fredagen, löst ett projektorproblem, förberett möte med studiehandledaren på måndag samt informerat mig om läget med de trådlösa accesspunkterna. Och det var en lugn dag. Antingen är jag väldigt multi eller så gillar jag när det händer grejor.

Det var också skönt att sitta kvar en kvart och rätta lite innan hemgång. Det har jag inte gjort på väldigt länge. Brukar vara full fart hem dels för att jag längtar efter mina pojkar och dels för att allt finns att rätta på webben ändå och nås överallt ifrån. Bra och dåligt. Mest bra.

Veckans höjdare är skrivandet på Wikisen. Mina smarta elever med stavningssvårigheter har redan löst problemet med kontrollen och skriver det i ett annat dokument och klistrar sedan in det så att de kan använda sina vanliga hjälpprogram. De har också upptäckt att de kan kommunicera med varandra, och med mig.

En vanlig tisdag. I morgon kommer ännu mer tid. Vad ska jag göra med den må tro?